Det är allt mer sällan man pratar om speciell diabeteskost, som man gjorde för något tiotal år sedan. I Norden rekommenderar man vanligen en allsidig och varierad kost som ligger så nära de generella regler som gäller för en hälsosam kosthållning som möjligt. Men i och med att det bara är ett ytterst fåtal av oss som faktiskt äter på det här viset, får man oftast lägga om kosten något när väl diagnosen är ett faktum.
Vad är en hälsosam kosthållning?
En kosthållning som håller blodsockret på en stabil nivå, som förebygger hjärt- och kärlsjukdomar och som även förebygger eller reducerar övervikt är det idealiska för en diabetiker. Det innebär i korta drag en kost med:
Kom också ihåg att äta regelbundet. Det håller blodsockernivån stabil och förebygger känningar, samtidigt som det håller igång förbränningen och förebygger övervikt.
Goda råd:
Källor:
Gunn Helene Arsky: Barn & diabetes. Cappelen 2006.
Mat og Type 1 diabetes (Informasjonshefte fra Norges Diabetesforbund)
Mat og Type 2 diabetes (Informasjonshefte fra Norges Diabetesforbund)
Fysisk aktivitet och träning är bra för alla människors hälsa. Några av de viktigaste hälsovinsterna vid träning är:
Varför är det så bra att träna?
När vi använder våra muskler vid träning eller annan fysisk aktivitet ökar glukostransporten i muskeln och insulinkänsligheten förbättras. Träning påverkar två fysiska faktorer som har stor betydelse för allas hälsa och funktionsförmåga, nämligen hjärtat och muskelmassan. Konditionsträning påverkar framför allt hjärtat, medan styrketräning har störst effekt på styrkan och muskelmassan.
Vad händer med blodsockret under träning?
All fysisk aktivitet har en blodsockerreducerande effekt, vilket innebär att blodsockernivåerna sjunker när man rör på sig. Hur mycket och hur fort blodsockret sänks är individuellt och beror på träningens intensitet och långvarighet. Om du tränar lugnt genom att till exempel gå en promenad kan du förmodligen gå i flera timmar innan du eventuellt får några känningar. Om du däremot springer så fort du kan sjunker blodsockret snabbare.
Några praktiska tips vid konditionsträning:
När du tränar |
|
Kortvarig aktivitet (mindre än 30 minuter) |
Liten eller ingen minskning av insulinmängden. |
Långvarig aktivitet (45–90 minuter) |
Minska insulinmängden innan aktiviteten. Om passet varar i mer än 60 minuter kan du inta ”snabba” kolhydrater som exempelvis utspädd sportdryck en gång var 20–30 minut. Insulinmängden för natten och följande dag kan minskas på grund av träningens effekt på insulinkänsligheten. |
Långvarig aktivitet (2–8 timmar) |
Minska insulinmängden med upp till 25 % innan träning. Intag ”snabba” kolhydrater som exempelvis utspädd sportdryck en gång var 20–30 minut. Vid fysisk aktivitet som pågår i mer än tre-fyra timmar är det smart att äta ett mellanmål, som bröd med sylt och frukt. Minska insulinmängden över natten och följande dag. |
Träningstips:
Före graviditeten
Om du har diabetes och planerar att bli gravid bör du tala med din läkare för att lägga upp ett program för stabilisering av blodsockret. Detta förhindrar att barnet växer sig alltför stort på grund av mycket socker i blodet, vilket kan komplicera födseln. Det rekommenderas att genomsnittsglukosen (HbA1c) ligger på 6.0 % eller något lägre i några månader före befruktningen. Dessutom är det viktigt att kontrollera moderns njurfunktion. Som för alla andra kvinnor, rekommenderas ett tillskott av B-vitaminet folat på 400 mikrogram per dag, och därefter 500 mikrogram per dag genom graviditeten.
Kost under graviditeten
Före och under graviditeten är det viktigt att följa de generella råden för en hälsosam kosthållning. Kom ihåg att äta regelbundet. Ät helst lite, men ofta, om du mår illa. Tillskott av D-vitamin och omega-3 är viktigt både för dig och för barnet. Ett multivitamin- och mineraltillskott anpassat för gravida kan också vara en god grundförsäkring.
Speciellt för dig med typ 1-diabetes
Insulinbehovet är ofta lågt i början av graviditeten, vilket kan märkas av att man får fler känningar än vanligt. Du behöver inte bekymra dig för barnet vid sådana situationer. Det har det bra. Mot slutet av graviditeten kan insulinbehovet stiga igen, och direkt efter födseln är behovet tillbaka på samma nivå som det var före graviditeten. Du kan därmed behöva frekventa ändringar av dosen under graviditetens lopp. Ta upp detta med din läkare under de ordinarie graviditetskontrollerna.
Speciellt för dig med typ 2-diabetes
Även om du kunde reglera dina värden bra med kost och motion före graviditeten är det vanligt att även kvinnor med typ 2-diabetes behöver använda insulininjektioner under graviditeten. Framåt slutet kan det bli tal om ganska stora insulindoser. Gravida använder som regel inte antidiabetika i tablettform, utan erhåller istället insulinbehandling. Stabilisera blodsockret genom att begränsa användningen av socker- och stärkelserika livsmedel som godis, potatis, pasta, ris och bröd.
Födsel och ammning
Gravida kvinnor med diabetes brukar gå hela graviditeten ut och föda vid beräknat datum. Vanligen får barnet stanna hos sin mamma efter födseln, men ibland kan det vara nödvändigt att observera barnet på barnavdelning, i synnerhet med tanke på blodsockernivån. Om du vill amma är detta också helt i sin ordning. Se till att minska ditt insulinbehov något, och att äta och dricka tillräckligt mycket för att producera mjölk.
Källor:
Norges diabetesforbund: Faktaark om diabetes og svangerskap. Revidert av professor Kristian F. Hanssen og sist oppdatert i februar 2005.
Lucas MJ: Diabetes complicating pregnancy. Obstet Gynecol Clin North Am. 2001; 28(3):513-36.
Personer med diabetes kan råka ut för att de får nedsatt känsel och sämre blodcirkulation i fötterna. Detta kan medföra fotproblem som torr hud, hudsprickor, hudförhårdnader och sår. Håll dina fötter friska genom att ta hand om dem.
Kontrollera dina fötter dagligen. Var extra uppmärksam på svullnader, röda områden, ömma punkter och torr eller förhårdnad hud. Det är också viktigt att du låter en fotvårdsspecialist, sjuksköterska eller läkare se över dina fötter minst en gång om året.
Fothygien
Strumpor och skor
Rökstopp rekommenderas. Rökning bidrar till nedsatt blodcirkulation i bland annat fötterna, vilken i sin tur ökar risken för fotproblem.
Olika undersökningar visar att uppemot hälften av alla män med diabetes klagar över en otillfredsställande sexuell funktion. Det vanligaste är att man har svårigheter med att hålla penisen styv tillräckligt länge, och därmed får lägre sexuell prestationsförmåga i förhållande till sina egna önskningar/förväntningar. Detta kallar vi potensproblem eller erektionsstörningar.
Det finns bara ett fåtal undersökningar som fokuserar på kvinnor med diabetes och sexualitet. Ungefär en av fyra kvinnor med diabetes uppger att de har sexuella svårigheter. Detta är detsamma som för kvinnor utan diabetes. Om vi däremot bara tittar på kvinnor med typ 2-diabetes, finner vi att dessa kvinnor har mindre sexlust och undviker sex i högre grad än kvinnor i samma ålder som inte har diabetes.
Erektionsstörningar
Ungefär 30 procent av män över 40 år lider av erektionsrubbningar, och de flesta får aldrig någon behandling för sina besvär. Hela 12 procent av män med diabetes får erektionsstörningar som första symptom på sin sjukdom. Ljuspunkten är att det finns hjälp att få och att det lönar sig att söka hjälp.
Vad är erektionsstörningar? Erektionsstörningar är en återkommande bristande förmåga att uppnå eller behålla en erektion tillräckligt länge för att sexuell aktivitet ska vara tillfredsställande. Vid måttlig erektionsstörning uppträder detta till och från, medan man vid komplett erektionsstörning inte längre klarar av att genomföra ett tillfredsställande samlag.
Orsaker? Erektionsstörningar beror ofta på ett flertal sammansatta orsaker. Till och med små förändringar i blodådrorna som sköter blodtillförseln kan störa erektionsförmågan eftersom en erektion är en ansamling av blod under tryck i penisen. Läkemedel som exempelvis blodtryckssänkande mediciner eller mediciner mot psykiska sjukdomar kan ha negativ verkan. Kirurgiska ingrepp eller stress, ekonomiska och personliga bekymmer, samlevnadsproblem, fysisk utmattning eller kroniska sjukdomar kan också bidra.
Erektionsstörningar och diabetes I och med att personer med diabetes kan få cirkulationsrubbningar och neurogena komplikationer, riskerar de i högre grad att drabbas av erektionsstörningar:
Vad kan man själv göra vid erektionsrubbningar? Det viktigaste är att sluta att röka, reducera intaget av animaliskt fett i kosten, motionera regelbundet och undvika övervikt. I och med att diabetesnervskador är ett symptom på högt blodsocker över en lång tid måste man motverka att blodsockret blir för högt.
Källor och länkar:
www.lommelegen.no, www.diabetesinfo.no
Ref: 1) Goldstein i et al. Diabetes Care 2003;26:777-783 2) Chu HV et al. Current Diabetes Reports 2002; 2: 60-66
Även om läkarna och ditt diabetesteam sitter inne med en massa generell kunskap om hur det är att ha diabetes, är det bara du som känner vilken effekt behandlingen har på dig. Därför är det viktigt att du deltar aktivt så att behandlingen i högsta möjliga grad anpassas efter dina behov, i stället för att du måste anpassa dig efter en standardiserad behandlingsplan.
Vem kan hjälpa mig?
Den första platsen där du får hjälp efter diagnosen är hos din ordinarie läkare/sköterska och/eller hos ditt diabetesteam. Här kan du få svar på många av dina frågor. Men när du kommer hem behöver du stöd och förståelse från familj, vänner och kolleger.
Om du har fått typ 1-diabetes är det mycket nytt att ta till sig, med injektioner, insulindoser, blodsockermätningar och så vidare. Involvera dina närmaste i vad du har att förhålla dig till, eller ge dem åtminstone insikt i vad det innebär. Det kan vara av stor betydelse att få snabb hjälp med att få upp blodsockret om du får en kraftig känning.
Vid typ 2-diabetes är det också mycket att lära sig, inte bara blodsockermätningar, men även kostomläggning och nya motionsvanor. Hälsosam kost och motion lämpar sig väl för att involvera familj, vänner och/eller kolleger!
Diabetesföreningen kan också ge dig svar på många av dina frågor, och kan även hjälpa dig att komma i kontakt med andra i samma situation. Detta är möjligtvis den plats där du får störst förståelse för hur du upplever diagnosen.
Det finns även mycket användbar information att få från olika tillverkare av insulin, antidiabetika, glukosmätare och injektions-/pumputrustning, i synnerhet när det gäller rent praktiska frågor.
Vad ska jag fråga läkaren/sjuksköterskan om?
Före dina regelbundna kontroller kan det vara smart att skriva upp de aktuella frågor som du vill avhandla, annars är det lätt att glömma bort dem. Här är en checklista:
Källor:
Gunn Helene Arsky: Barn & diabetes. Cappelen 2006.
Mayo Clinic Staff: Diabetes care: 10 ways to avoid complications. www. Mayoclinic.com. Skrevet 6. Januari 2006.