Restprodukt som kroppen producerar när fett förbränns i stället för socker. En andedräkt som luktar aceton (som nagellackborttagningsmedel) är ett tecken på för högt blodsocker.
En typ av celler i Langerhans cellöar i bukspottkörteln som producerar hormonet glukagon.
Gruppbeteckning på diabetesläkemedel för personer med typ 2-diabetes. Verkar antingen stimulerande på insulinproduktionen eller stimulerande på insulinkänsligheten hos cellerna i den perifera vävnaden.
En typ av celler i Langerhans cellöar i bukspottkörteln som producerar hormonet insulin.
Glukos i blodet. Alla kolhydrater som vi äter görs om till glukos i levern innan det skickas vidare till cellerna.
Mätanordning som mäter mängden glukos i blodet.
Organ i bukhålan som producerar matsmältningsvätskor samt hormonerna insulin och glukagon.
Ett protein som produceras tillsammans med insulin. För varje molekyl insulin som bildas, bildas också en molekyl C-peptid. Kroppens insulinproduktion mäts genom att mäta mängden C-peptid.
Se glukos
Lågt blodsocker. Symptom: darrningar, kallsvettningar, huvudvärk, humörsvängningar, med mera.
Hormon som produceras i alfacellerna i Langerhans cellöar i bukspottkörteln. Släpper ut socker från levern och ökar blodsockret.
Enkel sockerart, den föredragna energikällan i alla våra celler. Källor: Kolhydrater i kosten, eller omvandlat från fett och protein i kroppen.
Sammankedjad glukos, upplagringsform av socker i kroppen. Finns i lever och muskelceller och kan bidra till att öka blodsockret vid behov eller vid lågt blodsocker.
"Genomsnittsglukos". Visar hur stor andel av de röda blodkropparna som har glukos bundet till sig.
se högt blodsocker
se känning
Tillstånd där kroppen har för lite insulin tillgängligt, så att sockret inte kommer in i cellerna. Cellerna får inte någon energi och måste förbränna sitt eget fett medan sockret ackumuleras i blodet.
Hormon som produceras i betacellerna i Langerhans cellöar i bukspottkörteln. Det enda hormonet som sänker blodsockret genom att släppa in glukos i cellerna. Saknas vid typ 1-diabetes, har nedsatt effekt vid typ 2-diabetes.
Hur bra cellerna svarar på en given mängd insulin. Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten, medan inaktivitet och övervikt kan sänka den.
Det vanligaste instrumentet för insulininjektion. Förfylld engångspenna eller penna för flergångsanvändning.
Programmerbart instrument för kontinuerlig insulintillförsel. Ger basaldos och måltidsdoser. Består av en insulinreservoar, en motor, ett datachip och en slang som leder insulinet till ett infusionsset.
Ett tillstånd där blodsockret är normalt eller bara något förhöjt, men där nivåerna av C-peptid är förhöjda. Bukspottkörteln överproducerar insulin för att kompensera för en nedsatt insulinkänslighet i cellerna.
Allvarlig känning som resulterar i medvetslöshet och kramper. Beror på lågt blodsocker och kräver tillförsel av socker.
Syraförgiftning. Komplikation vid högt blodsocker. Alltför små insulinmängder gör så att sockret inte kommer in i cellerna, så cellerna tvingas att förbränna sitt eget fett. Detta resulterar i ett ketonfyllt, surt blod.
Vid höga blodsockernivåer bryter levern ner fett och omvandlar det till ketoner som cellerna kan använda som energikälla. Aceton är en slags keton.
Urinprov som mäter mängden av albumin (ett protein) i urinen. Visar på njurarnas hälsotillstånd och är ett verktyg för att upptäcka diabetesnefropati.
Njursvikt som följd av diabetes.
Nervproblem, i synnerhet i de perifera vävnaderna, som kan leda till nedsatt känsel. Kan även leda till erektil dysfunktion (erektionsstörningar).
Bukspottkörteln, ett organ i bukhålan som både producerar matsmältningsvätskor samt hormonerna insulin och glukagon.
Blodsockret från att du börjar äta till fyra timmar efter en måltid kallas för postprandiellt blodsocker.
Ögonsjukdom som följd av diabetes.
Diabetesform som förekommer hos gravida, och som går över igen efter graviditeten. Ökar risken för typ 2-diabetes senare i livet.
Kallas även för insulinberoende diabetes mellitus (IDDM), juvenil diabetes eller barn- och ungdomsdiabetes. Autoimmun sjukdom som leder till att kroppens insulinproducerande celler förstörs. Debuterar ofta under barn- och ungdomsåren, men kan även uppträda senare i livet. Behandlas med insulin.
Kallas även för icke-insulinberoende diabetes mellitus (NIDDM), åldersdiabetes eller livsstilsdiabetes. Sjukdomen är vanligen ett resultat av genetiska anlag i kombination med övervikt eller fysisk inaktivitet. Debuterar ofta i vuxen ålder. Behandlas med kostomläggning och motion, eventuellt tillsammans med antidiabetika eller insulin vid behov.
Att vara anhörig till en person med diabetes.
Hälsovårdspersonal som dagligen jobbar med diabetes.
Källor:
Gunn Helene Arsky: Barn & diabetes. Cappelen 2006.
Ragnar Hanås: Type 1 diabetes. NKS-forlaget 2002.